Skorpan

Storheter som Jan Hedh, Brunkebergs-Helene och surdegsMartin lovprisar brödskorpan. Ju hårdare desto bättre, typ. Själv ställer jag mig lite mer tveksam till den där knäckehårda ytan.

På plussidan:
* Utseendet - det är vackert med en lite sprucken, brunbränd skorpa.
* Smaken - lite tratteria/bodega smak, mmmmm.

På minussidan:
* Smulorna - jag HATAR smulor. HATAR-HATAR-HATAR. Med tre kidz är det en överlevnadsstrategi att försöka skapa det smulfria brödet.
* Smulorna igen (nämnde jag att jag HATAR dem?) - har man otur fastnar smulorna mellan tand och tandkött och det gör ont.
* Förvaring - bröd med skorpa går inte att förvara i påse. Att ha brödet i duk eller på skärbräda på bänken eller i påse känns bara fel hemma hos oss.
* Ugnsmomentet - för att få till en bra skorpa måste man joxa med ånga, is, vädring och andra trix. Inget för mig, jag vet för jag har testat.

2 - 4 till den mjuka skorpans fördel alltså. Förresten, kan man säga "mjuk skorpa" eller är det motsägelsefullt?

Ska förresten förtydliga att jag inte vill ha skorpan soggig eller seg, bara skär- och greppvänlig och dessutom gärna snygg!